Historik

– från nätverk till en nybildad förening

1997 bildades Sveriges första kommunala friskola, Rösjöskolan i Sollentuna. Skolans styrelse och Stiftelsen Företagsam tog några år senare initiativ till Nätverket KomFri som forum för utbyte av idéer och erfarenheter med andra kommunala friskolor*.

Nätverkets rektorer har träffats regelbundet, startat samarbetsprojekt och rest tillsam-mans, bl a till Nya Zeeland. Under flera år ordnade nätverket Kommunala friskoledagen – välbesökta informationsmöten för politiker, förvaltningschefer och rektorer för att visa fördelarna med denna modell för lokal skolutveckling. Nätverket har också i samråd med Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet utarbetat rekommendationer om viktiga frågor i delegationsordningar för kommunala friskolor

Idé- och erfarenhetsutbytet i nätverket har varit mycket givande och slutsatsen är enty-dig – ökad frihet för skolledarna ger dubbla fördelar. Verksamheten mår bättre och belastningen på förvaltning och nämnd minskar om flera beslut får fattas ute i skolan (givetvis med riktlinjer, krav och uppföljning från kommunen).

Därför breddar vi nu perspektivet för att utveckla de kommunala skolornasledarskap, ta tillvara de offentliga skolornas konkurrensfördelar och motverka onödig byråkrati i kommunernas skolor. Därför ombildar vi nu nätverket och inbjuder alla kommunala skolor till medlemskap i en förening som vill både skolor och andra aktörer välkomna till KomFri – en öppen förening för entreprenörskap i kommunala skolor.

* Den vanliga definitionen på en kommunal friskola är att skolan fått en mera långtgående självständighet än kommu-nens övriga skolor. Formellt kan det ske på olika sätt – genom att skolan får en egen styrelse (nämnd eller självförvalt-ningsorgan), genom att förvaltningen tecknar ett s k intraprenadavtal med skolledningen (vanligast) eller genom att skolan drivs av ett kommunalt bolag (sällsynt)